Lucia-genus

Imorse när jag höll på att klä på barnen för att gå till dagis så pratade vi om Lucia och sådant. De ska ha Lucia-tåg på dagis som vanligt, i år blir det till och med på rätt dag! Men i alla fall, jag frågade tjejerna vad de ville vara, Sheena sa inte så mycket så jag frågade om hon ville ha den fina tomteklänningen vi har, det ville hon. Perfekt, det var ju liksom det som var planen.

Sydney däremot, hon ville vara Lucia "för jag har ju långt ljust hår, då kan man vara Lucia" sa hon. Jag sa genast att alla kan vara Lucia, det spelar ingen roll vad man har för färg på håret eller om man har långt eller kort hår, det spelar absolut ingen roll hur man ser ut, alla kan vara Lucia. "okej"..." svarade Sydney och fortsatte "men pojkar kan väl inte vara Lucia?" "Jodå, det kan de visst det", svarade jag genast, "alla som vill kan vara Lucia, alla får vara det de själva vill i ett Luciatåg". "Men mamma, det säger inte [namn på barn] på dagis", sa Sydney. "Vet du det spelar ingen roll vad [namn på barn] säger, alla bestämmer själva" fick jag ur mig och fortsatte sedan "varför skulle inte pojkar kunna vara Lucia?" "Jag vet inte... de brukar inte ha klänning och det har Lucior" svarade Sydney. "Nej, det kanske de inte brukar ha, men det finns pojkar som har klänning och det är helt okej. Du tycker väl om att ha klänning, det är skönt och roligt?" frågade jag och Sydney svarade "ja mamma, det är kul med klänning ibland." Vi pratade lite mer och kom fram till att både pojkar och flickor kan vara Lucia, tomte, stjärngosse, pepparkaksgumma eller kanske till och med en liten julgris i ett Luciatåg, det är okej, även om det kanske kan se kul ut med en julgris.

Jag funderar lite på det där, jag vill att våra tjejer ska känna att de kan vara vad de vill när det gäller sådant där, de får själva välja, prova och ha sig. Det är okej även om de skulle välja "typiska pojkroller". Det är ju för sjutton bättre att de har tillgång till allt istället för att bli låsta i ett fack, ett fack som då bestäms utifrån deras kön. De är små, de är barn, de är inte sina kön. Könet blir viktigt längre fram, visst, men just nu är det helt oviktigt.

Fan, jag måste nog ta och beställa den här boken, "Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två!", den verkar bra tycker jag! Hoppas tomten kommer med den! Jag vill ge mina barn en möjlighet att växa upp till individer som kan tänka själva utan att vara överdrivet låsta i en roll.

Myspys

Barnen var trötta idag... Brukar inte funka att natta dem i samma säng, läsa saga och så, blir bara en massa joxande... men ikväll gick det bra, var så mysigt! Sydney låg i mitten när jag läste saga, "Djungelboken" vart det, sedan lade jag mig i mitten och båda två bara gosade på mig, underbart!!! Sedan somnade Sydney och efter en stund Sheena... Gjorde iordning Sydneys rum och bar in henne. Hon tittade upp på mig och kramade mig när jag lyfte upp henne och somnade sedan om i mina armar. Mysmysmys!!!

Mina underbara barn - världens bästa!

Jag har verkligen universums vackraste barn! Så fina, gosiga, underbara, perfekta, fantastiska... se bara!


Underbara Sydney



Fina Sheena



Sydney tänker leka blindbock



Sheena funderar



De råkade visst somna i samma säng



Sheena sover sött...



...och det gör Sydney också!





VÄLKOMMEN TILL MIN BLOGG!

Namn: Carola Paro

Mer om mig: Mamma till Sydney och Sheena, gift med en underbar man, student, hästtokig, student, bokmal, ordknarkare, hemmakock, hemmabagare och hobbyfotograf.