Misslyckade typer
PUBLICERAT DEN 2012-01-26 KLOCKAN 18:20:00 / KATEGORI: Tyckeriet
Jag satt och funderade på de där misslyckade värdetransportrånarna förut. Undrar just vad de skulle ha slantarna till? Kanske köpa sig några nya Adidas-brallor, de har väl slitit hål på de gamla med tanke på hur många mopeder/crossar de har gränslat och suttit och gnidit på i flykt undan polisen…
Nej jag vet inte, jag tycker bara att de verkar oerhört korkade. Är man läskunnig så vet man att värdeväskor idag är utrustade med allehanda skydd, det vanligaste är, efter vad jag kan utläsa, en färgpatron som, när en värdeväska öppnas på ett otillbörligt sätt, färgar alla vackra slantarna i en hiskelig färg som inte går att få bort. Sedlarna måste alltså kasseras, försöker någon använda dem så bör den som tar emot pengarna reagera och kalla på polis. Sedan kan man ju inte vara säker på att den personen verkligen gör det.
Hur ska man egentligen lyckas prångla ut färgglada sedlar som mycket tydligt visar att de varit med om något en normal sedel helst ska slippa? Ett sätt är väl att nyttja obemannade växlingsapparater, dock är det väl inte helt ovanligt att det är en viss kameraövervakning i direkt anslutning till dylika apparater.
Annars kan man ju kanske gå på krogen och försöka få bartendern att ta emot slantarna, detta låter i mina öron dock högst besvärligt, vem säger att bartendern verkligen förvirras av det dåliga ljuset och missar att den framsträckta sedeln är färgad på ett mycket underligt sätt? Och samtidigt, då har man ju inga pengar kvar om man köper öl för alla slantarna, det känns som en ytterst urusel anledning att råna en värdetransport.
Nej, jag tycker det låter helt sjukt, varför kan inte folk tjäna ihop sina egna pengar istället för att försöka sno andras? Är det för att de är lata? Men samtidigt, även om man är lat, är det så lyckat att sno pengar, risken finns ju att man åker fast? ”Fel” person kanske får nys om det, man kanske klantar sig i samband med själva rånet, en hjältemodig invånare kanske vågar ta saken i egna händer och dänga till en med något hårt i skallen så man typpar av och sedan vaknar upp i baksätet av en polisbil? Men det är klart, åker man in på kåken så har man ju försörjningen ordnad ett tag framöver. Samtidigt får man bättre mat än vad både våra skolbarn och våra åldringar får. Man får träna, plugga, samtalsterapi och en massa annat. Sjukt.
Istället för att råna värdetransporter, vad ska dessa människor ägna sig åt? Ett förslag är att hitta något som de tycker om, något som de trivs med. Något som inte skadar någon människa. De kan lägga sin energi på att spela fotboll, det brukar ju vara populärt. Annars kan det ju vara lämpligt att hjälpa yngre människor ändå att plugga, att komma vidare. På köpet kan de lära sig saker själva och skapa sig själva en bra framtid.
Nej, istället för att begå brott borde dessa människor försöka skärpa till sig, ordna upp sin situation. Då kan de faktiskt ha roligt för de pengar de tjänar i framtiden, på samma gång gör de nytta och förtjänar respekt istället för som idag, de är fruktade, hatade, bland sin omgivning. Men så långt tänker de inte.
Att spela
PUBLICERAT DEN 2012-01-26 KLOCKAN 14:30:54 / KATEGORI: Allmänt
Att spela på casino… jag kom på att jag faktiskt har gjort det någon gång för mååååånga år sedan. Det var i Sundsvall. Jonas och jag var ut på casinot där, drack några drinkar och hade trevligt. Jag spelade lite men gjorde inte av med just några pengar, en hundring tror jag. Gick väldigt mycket plus till en början men dum som jag var så tyckte jag att det inte gjorde något om jag förlorade de vunna pengarna, de hade ju ändå inte varit mina från början. Men men, så kan man tänka när man är ung och dum. Skulle jag spela idag och hamna på plus så skulle jag ta pengarna och springa jublandes därifrån! Just för att det är så kul att vinna! Jag skulle nog helst spela Black Jack eller något liknande, just för att där får man använda hjärnan och tänka lite. Roulette känns så slumpartat så jag tror ärligt talat inte att det är någonting för mig.
Ett casino är ofta inrett på ett mycket vackert sätt, det känns lite trevligare att vara där än att gå på en vanlig krog. Det kan bero på klientelet, på en vanlig krog vistas många överförfriskade individer som har tappat tankeförmågan. Det gör det visserligen på ett casino också, men jag upplever känslan lite annorlunda. Sedan är det också så, att också de vanliga krogarna spelar sämre musik för varje år som går, så de har inte ens det att locka med numer.
Inga roliga barn
PUBLICERAT DEN 2012-01-25 KLOCKAN 19:53:03 / KATEGORI: Familj och vänner
Ikväll har inte barnen vart direkt roliga... Sheena vägrade lyssna, hon vägrade (som vanligt) att städa rätt på de grejer hon dragit fram. Okej, vore det några få grejer så skulle jag inte bry mig, men hon vräker ut allt hon kommer över på sitt golv. Sedan går det inte att gå där utan att kliva på något. Skrik och grin från hennes sida, hon bara totalvägrade. Men då totalvägrade jag att läsa saga för henne också. Jag tappar lusten till sådana trevligheter när hon bara håkker på sådär.
Sydney i sin tur, hon var tillsagd att hjälpa Sheena att städa hennes rum, detta då Sydney faktiskt varit med och lekt en hel del där. Hon kom till mig och sa att rummet var klart och jag trodde på henne. Tji fick jag. Att jag inte gick och kollade själv på en gång berodde på att jag höll på att bädda rent Sydneys säng, det är ju tvättstugekväll ikväll...
Nej, barnen har tjafsat och bråkat och haft sig, jag är verkligen skitless på deras beteende nu! Men men, det får man vara. Det går över. Själva barnen älskar jag ju, alltid, varenda sekund. Men deras beteende är inte alls kul ibland...
Drägg i farten igen
PUBLICERAT DEN 2012-01-23 KLOCKAN 19:24:14 / KATEGORI: Tyckeriet
Nu har några som anser att allt är deras varit i farten igen. En värdetransport rånades vid Frölunda torg idag klockan 17:17. Vi visste ingenting men plötsligt såg vi en polisbil köra förbi i en jävla fart, blåljusen på, såklart. Efter en liten stund hörde vi en helikopter, nyfiken som man är kikade jag ut genom fönstret och fick min misstanke bekräftad, det var polishelikoptern som var i farten igen. Kikade på polisens hemsida och kunde där läsa att en värdetransport rånats vid Frölunda torg.
Lite senare kunde jag också läsa att så kallade fotanglar slängts ut efter västerleden, eventuellt har också glasflaskor kastats från en av broarna över vägen, minst en bil fick punktering.
Allt eftersom tiden gick droppade det in fler och fler uppgifter på polisens sida, bland annat att rånarna hade hotat värdetransportens väktare med något som liknade en pistol och att de senare flytt på endera en moped eller en motorcykel. Efter det kom uppgifter om att en brinnande väska hittats vid en gångtunnel vid Rubingatan och efter det hittades ännu en väska, dock brann den ej, vid en gångtunnel vid Mio Möbler. Ett vapen påträffades i närheten av brottsplatsen, det ska dock ej ha varit en riktig pistol.
Helikoptern cirkulerade länge över våra huvuden, några polisbilar syntes också till. Läste på Flashback att de körde längs Kastanjeallén och kollade...
Vilka är det då som gör sådana här saker? Svårt att veta... med tanke på vilket slödder som bor i detta vackra område ligger det inte långt borta att gissa att någon av dessa är inblandade på ett eller annat sätt. Det bör vara någon med lokalkännedom, alla gångtunnlar, smitvägar och små passager är inte lätta att hålla koll på för en utomstående.
Personerna som har begått detta brott lär tillhöra några som anser sig mindre bemedlade, men är de verkligen det? De har råd att skaffa sig en fejkpistol, de får fram fotanglar och de har tillgång till mopeder/motorcyklar. Eller, det sista behöver inte betyda något särskilt, sådana fordon är hårdvaluta här i området, dräggen snor dem så fort de bara kan. Tyvärr.
Nåja, hoppas de får tag på brottslingarna och låser in dem, länge, länge. Men tyvärr lär så inte ske. De var i alla fall tillräckligt smarta för att hålla sig till oäkta vapen, något som många gånger gör att straffet blir lindrigare än om det handlat om ett äkta vapen. Helt sjukt, den som blir siktad på ser knappast skillnaden och blir säkert livrädd oavsett. Men tyvärr, våra lagar är för mesiga.
Stalldag
PUBLICERAT DEN 2012-01-22 KLOCKAN 17:03:23 / KATEGORI: Hästar och ridning
Igår var det stallet som gällde, som vanligt på lördagar. Syd och jag åkte dit tidigt på morgonen. På vägen pratade Sydney som vanligt om att hon så gärna ville rida sin favoritponny, Mon Amie. När vi kom fram såg vi i listan att hon återigen fick Mon Amie! Då var det bara att sätta igång och göra iordning ponnyn, vi borstade, kratsade hovarna, satte på benskydd, sadlade och tränsade. Just det, halsförlängare satte vi på också.
Sedan var det bara att leda ut ponnyn i manegen, spänna sadelgjorden, slänga upp ungen och fixa stiglädren. Skönt att hon har samma ponny hela tiden nu, då vet jag vilket hål stiglädren ska vara på.
När de väl började rida fick de värma upp ponnyerna i skritt, de red lugnt runt fyrkantsspåret. Eller ja, Mon Amie är en snabb liten ponny så jag fick gå och hålla tillbaka henne hela tiden. Sedan fick barnen rida på volterna, ridläraren satte upp koner på strategiska ställen, koner som de skulle rida mellan, och på så sätt blev det en någorlunda rund volt.
Trava hann de också med, Sydney tyckte först att det gick lite fort och kändes lite otäckt, men jag drog bara med henne och efter ett tag utbrast hon "det är är jättekul, jag vill alltid trava!" Så det var inte så otäckt i längden, gissar jag...
Efter ridlektionen var det dags att ta in ponnyerna, vi gjorde iordning Mon Amie men då teoriläraren sa åt oss att behålla sadeln på så gjorde vi så. Sedan var det dags för teorilektion. Mon Amie ställdes i spolspiltan, sedan fick barnen göra var sitt moment när det gällde att först sadla av och sedan sadla. Syd fick göra det första, då hon hade ridit Mon Amie.
Efter det fick vi gå ut i sadelkammaren, där finns en bock där man kan hänga två sadlar, vilket vi gjorde. Sedan fick barnen i tur och ordning sitta i varsin sadel och testa att länga/korta stiglädren. Det var lite vingligt tyckte de flesta...
När Sydney var färdig med allt, gick vi och hämtade morötter för att kunna ge Mon Amie. I samma veva kom pappa Jonas och Sheena, de hämtar upp Syd efter hennes lektion. De följde med in i stallet, Sheena fick lägga morötter i Madickens spilta, Madicken är ju hennes favorit...
Sedan åkte familjen hem. Eller ja, jag blev ju kvar, jag skulle ju också rida! Fick Charlie, han har blivit en av mina favoriter, så det var kul! Gjorde iordning honom och snackade med några ridkompisar. Sedan ut i manegen och upp i sadeln, efter det drog en svettig lektion igen! Vi jobbade mycket med att ställa hästen utåt i den slutna delen av volten, vi flyttade hästarna ett par steg i skänkelvikning och vi tränade på att göra halt ur trav. Först trava upp på medellinjen och göra halt mellan två koner, stå några sekunder och sedan trav igen. Det kan låta lätt, men att rida rakt och få hästen att stanna precis där man vill, det är inte alltid det lättaste. Dock gick det hyfsat! Sedan gjorde vi en liknande övning, dock utan halten, istället gjorde vi en tiometersvolt med utgång från konerna.
Jag var rätt nöjd med min egen prestation, visst finns det en hel del som jag behöver öva på, men samtidigt, vissa grejer går riktigt, riktigt bra! Plus att det är extra kul att få rida en häst som jag har lärt känna rätt bra, jag börjar förstå lite om hur han fungerar. Han är fin, store Charlie!
Sydney - fantastiskt modig!
PUBLICERAT DEN 2012-01-20 KLOCKAN 16:51:58 / KATEGORI: Familj och vänner
Idag var det dags för Sydney att få en spruta, en förnyelsedos av vaccin mot polio, difteri, stelkramp och kikhosta. Vi började förbereda henne på sprutan redan i måndags, vi sa hela tiden sanningen, att det sticker till och kan kännas obehagligt men att det går över fort och att det inte är farligt. Hon har varit rätt nervös och lite grinig, lillstumpan...
Så idag var det alltså dags. Jonas skjutsade Sheena till dagis, jag hade faktiskt ingen lust att hantera henne samtidigt som jag skulle hålla Sydney lugn. Sydney fick lite sovmorgon. Hon och jag åt frukost i lugn och ro, hon fick till och med lite o´boy fast det inte är helg...
När vi väl begav oss ut för att promenera mot BVC där sprutan fanns, så upptäckte vi att det var svinhalt. Så kallad svarthalka Man såg verkligen inte att det var is - men nog sjutton märkte man det när man började glida omkring utan möjlighet att styra sig! Måste ha sett rätt lustigt ut.
Hur som helst, vi kom fram i tid. Vi hängde av oss ytterkläderna och började leka lite i väntrummet. Sedan kom Sofia, våran sköterska. Sydney babblade en massa med henne, berättade om stallet, hästarna och hur kul det är att rida. Sofia passade på att mäta och väga Sydney under allt pratande, hon ligger pyttelitet över medelkurvan både gällande längd och vikt så hon är väldigt proportionerlig. Sedan ville Sofia att hon skulle rita ett självporträtt, Sydney sa att hon ville rita vad hon ville. Då sa jag att hon kunde rita av sig själv och sin favorithäst, Mon Amie. Det förslaget uppskattades och hon ritade och hade sig. Jättefint! Hon var noga med att alla färger skulle få vara med, sist av allt tog hon den svarta pennan och skrev sitt namn.
Sofia och jag satt och pratade, Sydney bröt in och berättade saker emellanåt. Jag fick titta på journalen samt skriva under att det är okej att den överlämnas till den skola Sydney börjar på till hösten.
Efter det var det då dags för sprutan. Först fick Sydney välja plåster, det var inte det lättaste kan jag säga! Det fanns fyra olika färger på plåstren, två av varje färg. Så långt var det väl rätt okej, men på alla plåster var det olika motiv. Alla ur Pinocchio, dock. Hon tog säkert fem minuter på sig att välja, lillskruttan! När hon väl valt så var det som sagt dags för själva sprutan. Sydney satte sig i min famn med ryggen mot mig. I sin högra hand höll hon sin lila goseponny, i sin vänstra hand höll hon plåstret. Sofia bad henne leka spaghetti med vänstra armen, Sydney gjorde det. Jag tog fram fotot på favoritponnyn, höll i det och pratade om att hon imorgon kommer att få träffa Mon Amie. Samtidigt satte Sofia sprutan. "Aj" sa Sydney och sedan var det inget mer med det. En droppe blod kom det, eller som Sydney sa "en bubbla med blod", plåster sattes på och sedan var det dags att välja klistermärken. Det fanns ett antal olika... Sofia lyckades hitta tre stycken med hästar på, Sydney funderade på vilket hon skulle ta. Sofia sa då att Sydney hade vart så modig så hon kunde få välja två klistermärken, gissa om Sydney vart glad!
Sedan var det bara att knata därifrån, vi tog spårvagnen till Frölunda torg och gick och käkade på Subway. Sydney var så glad och stolt, jag likaså. När vi åt ringde pappa Jonas och kollade läget och berättade för Sydney att han var jättestolt över henne!
Efter lunchen gick vi till leksaksbutiken på torget, Syd fick välja en leksakshäst. Det slutade dock med att hon fick två, det fanns ju ett föl som passade så bra till... Vi köpte en liten present till Sheena också, en råtta! Vi tänkte att hennes piratskepp Skutan behöver en skeppsråtta!
Vi knatade omkring lite till, kikade på grejer och myste. Sedan gick vi till biblioteket och läste en hästbok och sedan kollade vi i en faktabok om russen på Lojsta hed. Lite fundersam blev Sydney när det var ett foto på en död häst som skelettet stack fram på, men vi pratade om det och det vart naturligt. En betäckning hade de också fotografeerat, Sydney sa då att hästarna lekte med varandra, och ja, det gör de ju på sätt och vis...
Sedan hoppade vi på spårvagenen och åkte för att hämta Sheena! Sheena lyste upp som den lilla sol hon är när hon såg oss. Sedan kom dagens negativa händelse, Sheena visade sig ha några rejäla klösmärken alldeles under ögat. Ett annat barn hade klöst henne och det rejält. Jag hoppas verkligen att det inte blir infekterat, då lär hon få ett fult ärr där... inte så kul med tanke på att det är i ansiktet. Tänk om alla bara kunde se till att klippa naglarna på sina ungar!!!
Jaja, Sheena blev i alla fall jätteglad för sin lilla råtta, hon har lekt massor med den efter det. På vägen hem gick vi in på godisaffären och köpte varsin klubba åt barnen, de förtjänade faktiskt det idag tyckte jag, Sydney med tanke på hur modig hon var med sprutan och Sheena med tanke på de hemska klösmärken hon hade fått... Sedan gick vi hem och här är vi nu, väntades på pappan i familjen! Som dock blir lite senare idag, han ska nämligen handla på vägen hem...
Just det, jag fick också beröm på BVC, för att Sydney var så väl förberedd för sprutan och för att jag var så "cool" under tiden! Det kändes gott att höra, särskilt om man betänker att jag själv har varit extremt spruträdd... dock blev det bättre under graviditeterna, då var jag ju tvungen att bli stucken för att få dropp som hjälpte mig att må bättre!
Fan
PUBLICERAT DEN 2012-01-19 KLOCKAN 20:02:45 / KATEGORI: Kryptiskt
Fanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfan
fanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfan
fanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfan
fanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfan
fanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfan
fanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfanfan
Det kändes verkligen bra
PUBLICERAT DEN 2012-01-19 KLOCKAN 16:22:58 / KATEGORI: Familj och vänner
Besöket på Drakbergsskolan igår gick bra. Skolan kändes liten och gemytlig, de har nämligen bara 240 elever, max 24 i varje klass. Det låter kanonbra tycker jag. De var också noga med att alla lärare skulle känna till alla elever, ingen ska kunna "flyga under radarn" där och inte bli sedd. Det låter jättebra.
En sak som jag har funderat på är hur de hanterar elever som är extra duktiga i skolan. Hålls de tillbaka och får agera extrafröken för sina kompisar som inte ligger före? Så verkade det inte vara. Till exempel berättade de att de för tillfället har en elev i 9:an som läser matte med Chalmerselever, han ligger så långt före. Sådant är bra, en duktig elev ska få chansen att utvecklas på sin nivå lika väl som en mindre duktig elev.
Att de sedan kräver en del av familjerna, att man är engagerad på ett eller annat sätt, det tycker jag också är bra. Visst, så ska det vara på vårt dagis också, men det funkar inte så bra alla gånger... vissa sköter helt enkelt inte sin del. Sådana människor finns tyvärr överallt, men jag inbillar mig att de värsta blir bortskrämda när de hör att det finns lite krav.
Det ser bra ut i alla fall, det lät som att vi är mer eller mindre garanterade en plats åt Sydney. De har 24 platser i förskoleklassen, 6 av dem är upptagna av barn som har syskon på skolan. Sedan hade de fått in 13 ansökningar till. Minst en av dem bor rätt långt bort och de går på närhetsprincipen. De har en särskild punkt på en karta som de mäter ifrån, och så ser de vilken familj som bor närmast. De närmsta får då platserna. Och vi bor inte direkt långt bort så det känns bra. Håll tummarna för att vår Sydney får plats där nu, vill verkligen inte ha den kommunala skolan som hon hör till!
Skrattar bäst som skrattar sist
PUBLICERAT DEN 2012-01-18 KLOCKAN 16:56:09 / KATEGORI: Tyckeriet
Lasse Anrell, krönikör på Aftonbladet, undrade i en av sina texter efter att Jerringpriset delats ut, vem Rolf-Göran Bengtsson var. I samma text hävdade han att det borde ha varit hästen som vunnit. Med det syftade han på att det inte är någon sport att rida, det ä bara att hoppa upp och sitta där så sköter hästen allt. Nu har han i alla fall fått bita i det sura äpplet och erkänna att han hade fel.
Lasse Anrell blev nämligen utmanad, han skulle få sitta upp på en häst och ta sig över ett hinder. Efter vad texten berättar så var den kaxige Anrell mycket rädd, han gjorde klart för alla och envar att ledaren absolut inte fick släppa hästen. Dock ska han ha en eloge för att han vågade ta sig över ett hinder. Hästen fick skritta över medan ledaren höll i den. Hur högt hindret var? 15 cm. Det kan ju Anrell ta och jämföra med de hinder som Rolf-Göran Bengtsson, tillsammans med sin häst, tar sig över. De är nämligen uppemot 180 cm höga. Undrar just om Lasse Anrell kommer att våga sig upp på hästryggen igen. Jag tror inte det. Ridning är nämligen en sport för modiga människor, inte för tomma tunnor...
Hur var det med sitsen, Lasse?
Brist på fantasi
PUBLICERAT DEN 2012-01-18 KLOCKAN 16:24:52 / KATEGORI: Familj och vänner
Men allvarligt, ett av de vanligaste namnen att ge sitt nyfödda barn är Maja. Samma namn är ett av de vanligaste att ge sin nya hund. Har folk ingen fantasi? Det verkar inte så... kul för lilla Maja att få en kompis som har en hund, som också heter Maja...
Dock tycker jag att det har blivit bättre överlag när det gäller att ge sina barn ett namn. Förr hette alla flickor Anna och alla pojkar Daniel. Ja, det fanns såklart fler namn, men om man drar det lite extra långt för att visa det jag syftar på. Förr kunde det finnas tre-fyra Anna i en klass och två Daniel. Inte lätt för vare sig lärare eller kompisar att hålla reda på vem som det ropas på.
Nåja, jag är glad över att våra barn har de namn som de har, de är inte de mest vanliga, de fungerar internationellt (vilket kan vara praktiskt om de ger sig ut och reser), de är enkla att komma ihåg och framför allt: de passar barnen. Men det är klart, våra barn är speciella, de är så otroligt fantastiska! Andra barn kanske inte är lika speciella... I alla fall är de inte det för mig!
Nu ska vi undersöka om Drakbergsskolan duger åt våra barn
PUBLICERAT DEN 2012-01-18 KLOCKAN 09:44:06 / KATEGORI: Familj och vänner
Nåväl, ikväll är det dags att besöka den skola vi (antagligen) vill att barnen ska gå på. De har nämligen bjudit in till informationsmöte. Det vi har hört om skolan är övervägande positivt, de som talar negativt om den är folk som har sina barn på den kommunala skola som ligger på samma gård. Saken är den att vi gärna undviker kommunal skola då det känns som att där satsas det inte på individen. En fristående skola har större krav på sig på ett sätt, de måste ju locka elever på något sätt. Ofta lockar man med en bättre personaltäthet vilket jag tycker är bra. Annat att locka med kan vara olika pedagogiska inriktningar.
Nåja, vi ska besöka skolan ikväll, Jonas och jag. Barnen blir hemma. Inte ensamma förstås, vi har en underbar granne som ställer upp och passar dem, tack Gitt! Jag hoppas att skolan verkar bra är vi är där, annars vet jag inte riktigt vad vi gör... den kommunala skolan som jag nämnde här ovan har inte direkt gott rykte, det är mycket mobbing (jag hör själv en del när jag går förbi där, vilket jag gör mer eller mindre dagligen), personalen verkar inte direkt engagerade, de få gånger man ser någon ute på rasterna står de mest och snackar tillsammans, barnen tittar de inte alls på... Plus att jag har fått höra en hel del som skrämmer mig.
Något som jag anser vara viktigt är att barnen får vara barn. De ska inte behöva pressas in i fack utifrån vilket kön de tillhör. Hur de arbetar med sådant tänker jag fråga om ikväll. Det är ju tyvärr så att rätt många föräldrar i vårt område anser att barnen är kön, de sexualiserar sina småflickor och uppfostrar sina söner till att bli våldsbejakande monster. Jag hoppas verkligen att skolan motverkar sådant. Men det är klart, med tanke på att könandet börjar redan innan barnen föds så har väl varken förskola eller skola det så lätt alla gånger...
Jaja, vi får se vad vi känner ikväll när vi har besökt Drakbergsskolan. Jag hoppas det kommer att kännas bra.
Jag vill lära mig att spela
PUBLICERAT DEN 2012-01-17 KLOCKAN 20:24:12 / KATEGORI: Allmänt
Jag har, under en väldigt lång tid, haft stor lust att lära mig olika hasardspel. Typ sådana som black jack, roluette och liknande. I och för sig är väl kanske inte just roulette så svårt, jag har fått för mig att det mestadels handlar om tur. Black jack är väl både tur och skicklighet efter vad jag har fått för mig. Det finns en mängd olika sidor på internet där man kan lära sig, nu har jag fått tips om en casino-sida som verkar intressant. Ska kika på den, tänkte jag. Men jag är tveksam till om det är lönsamt... tror mer på att om man spelar, då ska det vara för att det är roligt, inte för att tjäna pengar. För vad händer om man går med förlust? Bättre att bara satsa pengar man har råd att förlora. Har man turen på sin sida kan man ju göra sig en förtjänst, jag vet flera som har lyckats!
Men alltså, jag googlade och fick upp en bild på ett roulettbord... Kan man verkligen ha något som helst system när det gäller sådant? Jag har hört att det finns folk som hävdar det men hur gör man då? Varje nytt snurr med kulan är ju nytt, det försvinner liksom inga alternativ allteftersom, alla siffror finns kvar och chansen att ha satsat rätt är hela tiden densamma.
Tittar man istället på black jack så handlar det ju om en kortlek... eller flera då, kanske... men där försvinner det ju alternativa kort för varje lagt kort... så det borde handla mer om hjärna än vad roulette gör. Men en hel massa tur också, såklart... Men för sjutton, så länge man inte ruinerar sig så tycker jag att man kan få hoppas på turen emellanåt!
Rolf-Göran Bengtsson vann!
PUBLICERAT DEN 2012-01-16 KLOCKAN 22:30:20 / KATEGORI: Hästar och ridning
Vad kul att se, Rolf-Göran Bengtsson vann Jerringpriset! Jag hade verkligen hoppats det men vågade inte tro det... ridsport brukar ofta "glömmas bort" till förmån för fotboll och andra sporter. Men inte denna gång. Underbart! Jag tror att detta kan vara bra för ridsporten, att fler kan få upp ögonen för att det faktiskt är en sport, tillråga på alla en krävande sådan. Man ska hantera en häst på ett antal hundra kilo, man ska komma överens med den, utvecklas tillsammans med den... det kräver mer samspel än vad man behöver när man springer omkring med en fotboll som faktiskt inte i sig har någon egen vilja.
Jag är oerhört glad för detta och hoppas på fler framgångar, både för ridsporten och för Rolf-Göran Bengtsson!
Just det, att Rolf-Göran vann med en sådan förkrossande majoritet, 44,6% av alla röster (man hade åtta olika kandidater att rösta på) är ett gott tecken för sporten i sig!
Rolf-Göran Bengtsson på Ninja La Silla
"Hur man onanerar"
PUBLICERAT DEN 2012-01-16 KLOCKAN 20:23:00 / KATEGORI: Allmänt
Någon lyckades hamna i min blogg när h*n googlade orden "hur man onanerar". Jag kan bara inte låta bli att garva åt det. Undrar just om personen ifråga fick några tips av vad h*n nu hittade i min blogg?!
Julia´s Eyes
PUBLICERAT DEN 2012-01-16 KLOCKAN 10:34:08 / KATEGORI: Filmer
Då jag tidigare har sett och tyckt om både Pan´s Labyrinth och The Orphanage så tänkte jag att detta kunde vara en film för mig. Jag hade rätt.
Filmen börjar och spänningen kryper genast på. Allt känns lite mörkt, dystert och aningen mystiskt. Julia visar sig vara en gift kvinna, hon har en syster som hon inte har någon kontakt med. En dag känner hon att hon måste kontakta sin syster och hon och hennes man åker dit. Där hittar de systern död, hon har hängt sig.
Både Julia och hennes syster lider av en degenerativ sjukdom som leder till att synen helt går förlorad. Sara, Julias syster, visar sig dock ha genomgått en operation för att återfå sin syn. Julia har fortfarande sin synförmåga kvar, om än nedsatt.
Hur som helst, Julia försöker ta reda på varför hennes syster har begått självmord, till sin hjälp har hon sin make som dock helst skulle vilja lägga det bakom sig och fokusera på att förhindra ögonsjukdomen att ta Julias synförmåga ifrån henne helt och fullt. Julia har dock svårt att gå med på det, hon behöver veta vad som hände.
Som tittare får vi följa Julias sökande efter vad som egentligen hände systern, vi ser hur hon blir mer och mer ensam, hur ingen tror på henne när hon säger att någon spionerar på henne. Tror vi som tittar på henne? Ja, det är upp till var och en att fundera på.
Denna film kan jag verkligen rekommendera, den kryper inpå en på ett obehagligt sätt. Dock ska man inte se den ensam om man är mörkrädd...
En annan positiv sak är att man slipper alla Hollywoodskådisar i denna film, visserligen är många sådana bra, men man vet vilka de är och vilka roller de har gjort tidigare. Här visste jag som tittare ingenting om vilka skådespelarna var, vilket gjorde det lättare för mig att tänka på dem som sina karaktärer.
Betyg: 9/10
